Melissa Horn
Jag vill inte tänka framåt men är livrädd å fastna här.
Jag vill ha dig nu som jag hade dig förut.
Nostalgi.
Vad hände med kvällen? En bit av mig är irriterad, bitsk,
kanske allt för trött? Känner som för att göra som för ett år sedan,
någonstans i Skåne, klippa av repen på grannbarnens gungor.
Bara för att. Jag skrev att de var för fula för att få ha gungor.
Sanningen är att jag aldrig såg dem, jag bara kände för att jävlas.
Så är det nu. Finns inga gungor att förstöra, finns inga barn att
reta till tårar. Skall försöka att bota min rethunger med gladmusik.
Jag tror jag blåste för många ballonger på Leo's fikadag.
Någonting lossnade. Skall se om svarta tankar drunknar i kranvattnet
från rören i en duschkabin. So long.